Placering
Se över vad ni vill åstadkomma med skateparken. Kanske vill ni leva upp en stadsdel, skapa liv i stadskärnan, skapa en mötesplats för olika generationer, ha möjlighet att hålla i stora tävlingar eller kanske skapa en status som en av Sveriges bästa skateboarddestinationer? Det är också viktigt att ta i beaktning om det är lätt att ta sig till parken, det vill säga om det finns bra cykelvägar, belysning, parkeringsmöjligheter och kollektivtrafiksrutter till parken. Ta även i beaktning att boende i närheten inte störs av bullret från skateparken. Själva skateboardåkandet låter inte särskilt högt. Det kommer dock förekomma visst ljud i form av rop, skratt, applåder och andra ljud från människor. Därför är det viktigt att ha en bra dialog inledningsvis med närboende av parken för att minimera risken för störningar.
Stå inte fast vid att det skall vara en park. Kanske skall ni ha en liten street-yta i en stadsdel och en bowl-park i en annan?
Det är också bra att titta på hur ni kan bidra så mycket som möjligt till kommunen i samband med att ni bygger. Undersök vilka “döda”-ytor ni har i er kommun. Finns det övervuxna tennisplaner som ingen använder som ni kan aktivera igen med en skateyta? Har kommunen ett behov av att kunna hantera stora mängder regnvatten? Då kan ni planera in dagvattenhantering i skateparken.
Aktivera “döda” ytor
”Om vi har en ‘död’ yta som inte längre används så är det positivt om vi kan aktivera den igen på ett nytt sätt.
När det gäller en yta som redan är tagen i anspråk, som t.ex en tennisplan, så underlättar det processen.
Då har du redan en yta som kan göras om. Ytan finns redan och är avsedd för en aktivitet men du förändrar bara aktiviteten. Det underlättar arbetet eftersom du slipper hitta en plats.”
– Peter Kallin, Idrottsstrateg på Örnsköldsvik Kommun
Om ni redan har en skatepark men behöver mer ytor att åka på kan ni också se om det finns befintliga platser ni skulle kunna skateanpassa. T.ex placera ut granitbänkar i en park eller “rullifiera” en cykelbana intill en skola eller lekplats.
“Ett välplacerat granitblock kan vara allt som behövs för att anpassa en plats för skateboard. Eller att sätta ett vinkeljärn på befintliga träbänkar. Men bäst är det ju såklart när skateparksbyggarna kan vara inblandade från start.”
- Erik Jonsson, Eriksson Byggnads AB
Anpassa befintliga platser
“Det finns många möjligheter att ‘rullifiera’ platser i stadsmiljö. Ta ett helhetsgrepp om platsen och gör så att den blir kul för alla som rullar, samtidigt som man tänker in obstacles som kommer vara kul specifikt för skateboard. Särskilt på allmänna platser är det viktigt att hjälpa kommunpolitiker och tjänstemän att göra bra projekt som inkluderar många för att det lättare ska kunna genomföras.
Love Park i Malmö är ett bra exempel. I större aktivitetsparker där det finns asfaltsytor är det också enkelt att tänka in skateboard genom att bygga enklare hinder som granitbänkar eller liknande. Cykelbanor går att anpassa genom att bygga snakerun med speedbumps som går att använda på olika sätt. Det går att göra i asfalt eller betong. Att skapa variationer i hur marken ser ut med böljande landskap i asfalt eller betong är en annan möjlighet. Det blir roligt för barn som springer men går också att använda för duktiga skateboardåkare.”
- Fabian Ryd, Nord Skateparks
KRINGMILJÖ
Miljön runt parken är viktig för att parken ska kännas välkomnande för alla. Men även för redan invigda skateboardåkare är det viktigt att det till exempel finns tillgång till sittplatser, toaletter, dricksvatten, lampor under kvällstid och grönytor. Som skateboardåkare vill vi såklart få maximalt med skatepark för pengarna. Det är kan därför vara en bra idé att undersöka möjligheterna för kommunen eller föreningen att samverka med andra närliggande verksamheter för att få tillgång till exempel till dricksvatten och toalett.
Läs mer om hur ni kan skapa en mer inkluderande miljö i vår rapport Inkluderande Skateanläggningar.
“För att uppnå de riktigt bra skateparkerna så behöver man tidigt börja prata om hur man vill att parken och kringytan ska bli så att man får en helhet kring parken.
Det är bra om kommunen också kan engagera sina landskapsarkitekter på en annan budget för att komplettera parken utöver själva åkytorna.”
- Fabian Ryd, Nord Skateparks
Marktyper
Kommuner har olika marktyper som kan vara bra att känna till. Bestämmelser kan variera en del från kommun till kommun men alla kommuner har en uppdelning mellan det som ofta kallas allmän platsmark eller parkmark och idrottsmark. Skolområden är en tredje marktyp med bestämmelser som kan variera från kommun till kommun.
Idrottsmark
Lättare att få nyttjanderätt och fritidsavdelningen kan bestämma mer över ytan. Det gör det t.ex möjligt för föreningar att boka ytan för skatesessions, tävling, event, m.m. Föreningen kan ha driftsavtal för att sköta ytan och hålla den i bra skick. Idrottsmark kan ibland ha ett sämre läge och vara mindre centralt än allmän platsmark.
Allmän platsmark
Går inte att boka som förening då den ska vara tillgänglig för alla. Hanteras inte av fritidsavdelningen. Du kan fortfarande söka polistillstånd för att t.ex arrangera event.
Skola
En skola är stängd för allmänheten under dagtid. Under tider skolan har stängt kan kommuner ha olika regler. I vissa kommuner kan skolområdet likställas med en offentlig plats, medan andra har regler som t.ex kan innebära att området ska vara stängt för allmänheten även efter skoltid. Beroende på vilka regler som gäller i kommunen kan en anläggning på skolgård vara mer eller mindre enkel för alla att ta del av.
Valet av plats är ofta en kompromiss mellan det bästa läget, kostnaden för att bygga på platsen och vilken plats som skapar hållbara förutsättningar för ytan på sikt.
Platsen är avgörande
“Läget är avgörande för nyttjandegraden. Idrottsmark kan ofta ha ett mindre centralt läge än allmän platsmark, så ibland behöver vi kompromissa mellan bra läge och att ha möjlighet att bestämma mer över ytan.
En drömkombo för oss som kommun skulle vara en skateyta på idrottsmark precis vid en skola. Då har ytan ett bra läge där vi når barn och unga men den kan användas fritt av allmänheten. Fritidsavdelningen har då också rådighet över ytan, föreningar kan boka den vid behov och vi har möjlighet att teckna driftsavtal med t.ex en skateförening som har kunskap om vad som krävs för att sköta om ytan på bästa sätt.”
- Peter Kallin, Idrottsstrateg, Örnsköldsviks kommun