Egen park - konkret skatteåterbäring

Att alla som skatar vill ha en duglig skatepark i närheten av där man bor är lika självklart som att himlen är blå. Men att få politikerna att vilja bygga en skatepark i din kommun, med skattebetalarnas pengar är inte direkt någon dans på rosor. Därför arbetar skateparkföretaget Pivotech i skrivande stund på att ta fram en komplett guide för att hjälpa skateföreningar och tjänstemän genom skateparkjunglen. Följande är baserat på ett utdrag från guiden och kompletterat med kommentarer från andra i branchen. Pivotechs guide kommer att finnas tillgänglig för gratis nedladdning i slutet av året.

Varför en skatepark?
Isolerat sett är skateparken en yta med hinder där skateboardåkaren utför sina tricks. Men lyfter man blicken från brädornas rullande upptäcker man snabbt att den hårda betongen också är en ram om något större.

Skateparken är mycket mer än en yta där man har goa sessions. Skateparken är en mötesplats för stadens barn, unga och vuxna. Ett motionsredskap, en plats för kulturella evenemang såsom festivaler och filmvisningar, en destination för de många skatare som åker på roadtrips varje år, en kuliss för den stora produktionen av skatefoto och film som blir producerat av åkarna själva och som sedan distribueras via nätet över hela världen. Skateparken är ramen om ovanstånde aktiviteter och händelser och signalerar tack vare dem ett tydligt statement; här händer det grejer!

  Aaron Buzaz - Bs 180.  Foto: Adam Klingeteg

Aaron Buzaz - Bs 180. Foto: Adam Klingeteg

 

”Skateparken är det bästa som har hänt i Stenungsund på flera år.” 
– Anna Heed, Stenungsunds Kommun

 

Hur kommer man igång?
Hur man kommer igång med arbetet om att skapa en skatepark i sin kommun beror på vilken roll man har och i vilken kontext man arbetar. För en enskild skatare utan förening bosatt i en kommun med begränsad uppbackningen till aktiviteter som skateboardåkning krävs givetvis andra åtgärder än för en högt uppsatt tjänsteman i en stortstad där behovet för en skateboardpark redan är allmänt accepterat. En fungerande förening är oftast en förutsättning för att kunna få pengar och hjälp av exempelvis kommunen om man vill bygga en skatepark utomhus, en skatehall eller kanske bara en liten miniramp bakom skolan. Magnus Gyllenberg som är ordförande i Sveriges Skateboardförbund berättar:

    – De grundläggande stegen är att få ihop alla som vill engagera sig så man kan sätta ihop en styrelse, göra föreningens stadgar, registrera sig hos Skatteverket så man får ett organisationsnummer, ragga medlemmar och ha möten. Med detta kommer också att ordna ekonomin med ett bankkonto och se till att ha bra redovisning över vad man gör. Faller dessa bitar på plats så går det enkelt. Se till att dela upp ansvaret så inte en person gör allt.

John Magnusson på Bryggeriet håller med:
   – Starta förening, prata med kommunen, snacka med tidningen. Få igång en dialog. Du måste visa “vuxenvärlden” att du är beredd att ta lite ansvar och hjälpa till att utveckla din egna kommun.

    – Det kan verka lite krångligt och trist att jobba med de formella sakerna men så fort man fått ordning på dem återstår ju allt roligt och dessutom har man en bra grund att stå på så föreningen inte blir för instabil. Mötena behöver ju inte heller bli några sega trista tillställningar. Man kan få till en rätt avslappnad stämning genom att mixa upp det med lite käk och en skatesession, fortsätter Magnus.Du kanske precis har börjat skata och känner att parkeringsplatsen som är byns enda skateyta, börjar bli för liten, eller så kanske du är en skateräv på 45 år som tillsammans med ortens flera hundra skatare ihärdigt har försökt övertala kommunen om att bygga en skatepark, sedan betongvågen sköljde över Sverige 2004. En sak är i alla fall säker:

Om man lyckas anlägga en skatepark i kommunen och hur smidigt processen i sådana fall fortlöper beror enligt mångas erfarenhet mer på lokalpolitik och mindre på behovets faktiska relevans.

    – Det betyder inte att man ska kämpa mot kommunen och politikerna – tvärtom. Man ska med olika medel få dem med i projektet. När politiker och tjänstemän känner att det är deras projekt har man verkligen lyckats. Samarbete framför kamp! Följande handlingar rustar er till tänderna och borde öka chanserna att få en skatepark väsentligt. De kan utföras enkelvis, i mer eller mindre grad och i en annan följd, säger Lukas Wassberg på Pivotech.

Henrik Ribbing som är grundare av Nord Skateparks och som i de flesta fall jobbar som projektledare på parkerna de bygger anser att det finns många ändar man kan börja i om man vill få upp en skatepark i sin kommun.

    – Kort och gott kan man säga att det är viktigt att få kommunen intresserade då det ofta krävs engagemang från deras sida i form av mark, pengar etcetera. Om man har en namninsamling eller en förening är det oftast lättare att få kommunen att inse det uppdämda behovet efter en skatepark. Annars kan man alltid köpa några säckar betong, hitta en plats där man kan vara ostörd och börja bygga.

Ants Neo, som är en av grundarna till Stockholm Sub Surfers kommer med ytterligare tips: 

    – Bestäm er för att det kan ta flera år och stötta varandra när någon ger upp. Ibland är det bäst att starta upp med en DIY, men ibland passar det bättre att jobba mer via politiska kanaler och med hjälp av myndigheter. Håll en två arbetsgruppmöten per månad, det är mycket viktigt för att arbetet skall utvecklas och hållas vid liv. Det kan vara bra att ha med några vuxna i projektet, men skit i det om ni vill uppfinna hjulet själva. Personligen har jag väl alltid gjort tvärtom och aldrig velat lyssnat på någon annan mer än på mig själv och närmaste vänner. Kanske också därför det tagit sådan lång tid för Stockholm att bli världens skateparktätaste stad med snart 15 betongparker.

Organisera er!
Stadgar, suppleanter och styrelse låter kanske inte så tilltalande när det enda man vill är att dra ut och skata. Det är inte heller altid nödvändigt att etablera en formell förening, men i många fall underlättar det arbetet väsentligt. Utan förening är det till exempel så gott som omöjligt att söka pengar från fonder och företag.

En förening är också ett bra sätt att säkra projektets framdrift. Utan förening är arbetet ofta baserat på en eller ett par eldsjälar som håller fanan högt så länge de orkar. När de inte orkar mera eller flyttar från orten, försvinner mycket av arbetet och kunskapen med dem. Med en förening är arbetet mindre baserat på individer och mer baserat på samarbete.

Med en förening kan du dessutom bli medlem i Svenska Skateboardförbundet som arbetar för ett bättre skateboardsverige.

  Johannes Packalén Rosberg - Fs tailslide.  Foto: Martin Hallbeg

Johannes Packalén Rosberg - Fs tailslide. Foto: Martin Hallbeg

 

”Skateparken har satt Malmö på kartan som en ung och kreativ stad.” 
– Gunnar Ericsson, Malmö Stad

 

Lär känna det politiska spelet
Återigen, kanske inte så tilltalande, men det är en bra idé att man skapar en uppfattning om hur det politiska systemet fungerar och att man sätter sig in i den lokalpolitiska kontexten. Överordnat består kommunen av tjänstemän (dvs. ingenjörer, arkitekter, samhällsplanerare, kulturarbetare osv.), som arbetar i olika avdelningar såsom Kultur & Fritid och Teknisk förvaltning. Tjänstemännen har begränsad frihet och styrs av politiska beslut fattade i kommunens översta organ; kommunfullmäktige. Men det betyder inte nödvändigtvis att man alltid ska vända sig direkt till politikerna.

    – Vår erfarenhet är att tjänstemännen är mycket positiva, intresserade och samarbetsvilliga när den lokala skateföreningen framlägger ett förslag om en ny skatepark. Att få genomföra ett skateparkprojekt i sin kommun är ett ganska ovanligt uppdrag och något de flesta kommuner bara gör en gång. Många tjänstemän är trötta på att projektera konstgräsbanor och lekplatser – en skatepark är något helt annat och sätter ofta gång i personalens motivation, vilket betyder mycket, berättar Lukas Wassberg.

Skapa opinion
Det säger sig självt; ju fler människor som yttrar sig positivt om ett förslag, ju större är chansen att även politikerna ser positivt på det och att de i slutändan väljer att skattebetalarnas pengar ska finansiera just det förslaget.

Att skapa opinion är konsten att vara intressant och relevant i den allmänna debatten och att få stöd för sin åsikt. För att lyckas krävs först en hel del förberedelser:

‣    Ta reda på fakta och skaffa så mycket information som möjligt.
‣    Formulera förslaget slagkraftigt och kortfattat.
‣    Undersök de mottagare ni vill nå.
‣    Förbered er på motargument.

När förslaget är formulerat och underbyggt med fakta är det dags att sprida informationen till så många som möjligt. Sociala medier är en lätt och bra start men lokalradio och lokalpressen väger tyngre då frågan i slutändan är lokalpolitisk. Bra tips är att fixa följande:

‣    Gör en digital namninsamling (t.ex. namninsamling.se)
‣    Starta en facebook-grupp och håll den levande.
‣    Starta en blogg och håll den levande.
‣    Skriv insändare och debattartiklar.
‣    Arrangera en inspirationsresa till en välbesökt skatepark i regionen. Bjud med en handfull skatare, utvalda politiker och tjänstemän samt en journalist/fotojournalist.
‣    Arrangera lokala events i det offentliga rummet. Sätt upp en neongrön miniramp på Stor torget, visa film, arrangera en unik go-skateboarding-day, liknande.

Arbetet med att skapa folklig opinion och synas i media är väl investerat. När skateparken ska invigas och framförallt när den är knökfull med skatare varje dag, är det bra att man redan från början har strävat efter att få allmänheten på sin sida. Eskil Österling som är drivande i FSOSK (Falun Skate och Snowboard Klubb) och kring arbetet med Skatepark Falun delar med sig av sina tips.

    – Försök att se vilka mervärden det ger för de kommuninvånare som inte skatar, typ att en skräpig plats blir snygg eller att en ödslig plats blir aktiv. Ska man skriva insändare i lokaltidningen kan man kanske även nämna att det satsas ganska friskt på traditionella idrotter, men att denna allt populärare aktivitet som i så hög grad speglar civilisationens framsteg och kreativitet minsann bara blivit undanknuffad. 

    – Man ska väl säga som det är alltså, och göra det med ett vårdat språk. Var positiv, försök få med er alla och häng inte ut någon. Om man har en givande dialog med kommun är det idiotiskt att samtidigt uttala sig kritiskt i lokalblaskan eller på nätet. Kommuner är känsliga saker.

Sammanställ ett medborgarförslag
Ett medborgarförslag är ett medel för kommunens medborgare att väcka talan i kommunfullmäktige. Den avdelning som berörs av ämnet behandlar förslaget och fattar ett eventuellt beslut som sedan redovisas i fullmäktige.

Medborgarförslaget bör vara väl genomarbetat och ska tydligt argumentera för varför kommunen ska investera i en skatepark. Det räcker inte att bara skriva att man vill ha en skatepark. Tjänstemän, politiker och vanliga medborgare har ofta en bild av vad en skatepark är. Kanske tänker de trasiga träramper, rostiga rör och graffiti. Eller kanske tänker någon som har varit på studiebesök i Malmö eller Stockholm att en skatepark ska vara flera tusen kvadratmeter stor. I medborgarförslaget är det därför viktigt att förklara vad det är just ni föreslår. Dessutom är det bra om man kan besvara de frågor som både politiker och tjänstemän onekligen ställer sig själva så fort de hör ordet skatepark; vad kostar den, vart skulle den kunna ligga, väsnas den, hur stor är den, vem får använda den, vilken drift krävs och så vidare. I de fall där man har utpekat en sannolik placering kan det vara en fördel att komplettera materialet med en designskiss.

Typ av skatepark?
När exempelvis Pivotech påbörjar ett nytt designuppdrag ställer de alltid frågan vilken typ av skatepark de lokala skatarna önskar sig. Begrepp som street plaza, dubbel set, långa lines, och tighta böjar flyger genom rummet medan tjänstemännen tiger och rycker på axlarna. Lukas Wassberg berättar:

    – För skatarna är typen av skatepark ytterst viktigt. De olika typerna är målrättade till olika skatestilar och erbjuder olika slags hinder vilka i sin tur påverkar materialval och styr det överordnade formspråket. Valet av skateparktyp påverkar inte bara åkbarheten för de olika skatestilarna, men i allra högsta grad även hur skateparken smälter in i omgivningarna. Val av skateparktyp bör därför alltid beakta val av placering.

    – Det är viktigt att parken får växa fram i ett lugnt tempo så att det finns tid för kreativitet. De bästa skateparkerna jag har skatat i är de som är byggda helt utan ritning. En annan sak som är viktigt är att inte trycka in för mycket obstacles. Det är lätt när man planerar en skatepark att man försöker få med så mycket som möjligt och det är inte alltid det bästa. Less is more, menar Henrik Ribbing.

    – Att de lokala skateboardåkarna är delaktiga i utformningen av anläggningen tycker jag är viktigast. Att det finns tillräckligt mycket delar som är bra för nybörjare att åka på, annars tröttnar de. Det behöver också finnas mer avancerade objekt så de duktigaste inte tröttnar heller. Viktigt också att bygga olika typer olika parker överallt, så man alltid har kan prova på något nytt dit man åker, säger Ants Neo.

Träningsanläggning eller offentligt stadsrum?
En skatepark kan utformas så att material och formspråk mer eller mindre smälter in i sin omgivning. Man kan skapa en street plaza som liknar ett helt vanligt torg eller så kan man skapa ett flowlandskap med cradles som liknar vad det är, en skatepark. Skateparkens funktioner har omedelbara konsekvenser för skateparkens former och därmed hur den ser ut. Form och funktion går inte att skilja åt, men de ger två olika utgångspunkt för designen. Därför är det viktigt att kommunen och skatarna redan från början för en dialog om vilken typ av skatepark man önskar: en träningsanläggning eller ett offentligt stadsrum? I förstnämnada är funktionen i centrum. Här kan man till exempel föreställa sig ett organiskt betonglandskap kombinerat med ”oäkta” trappor och handrails. I sistnämnda är formen i centrum. Här kan man exempelvis föreställa sig en beläggning av plattor, låga nivåskillnader, stringenta linjer. Båda kan på varsitt sätt vara förstaklassiga skateparker, men de har grundläggande olika funktioner och två helt olika formspråk.

Skate, BMX och inlines – sak samma, eller?
Genom hela denna texten användes begreppet skatepark. Det betyder inte att endast skateboardåkare kan använda parken. Skateparker har sedan 90-talets träramper använts av allt från rullskridskor till rullstolar och de senare åren av det nya fenomenet kickbikes. Om avsikten med skateparken är att den ska kunna tillgodose en annan användargrupp än skatarna, krävs dock vissa kompromisser för att designen ska vara så bra som möjligt för flera grupper. På samma vis som bollsporterna basket, handboll och fotboll har många likheter men ändå kräver olika planer, har ”hjulsporterna” skateborad, inlines och bmx många likheter men kräver olika utformningar på hinder och banor. Varje designprocess bör därför utgå ifrån en diskussion omkring vilka användare anläggningen är avsedd för. 

Tack till Pivotech som i skrivande stund arbetar med att samla all deras erfarenhet i en komplett skateparkguide som kommer att finnas tillgänglig för gratis nedladdning. Guiden är avsedd för skatare, föreningar och tjänstemän som behöver detaljerad vägledning i hur man lyckas etablera en skatepark i kommunen. Pivotech är ett svensk-danskt företag som har arbetat med att designa och projektera skateparker sedan 2004. Företaget består av bröderna Markus och Lukas Wassberg samt Fabian Narin, Patrik Sundberg och Michael Elg. Företaget delar kontor och verkstad med systerförtaget, Enr, som har säte i Köpenhamn.

Text Viktor Josefsson & Pivotech

Parkbyggare i Sverige

pivotech.se
nordskateparks.com
bryggeriet.org
supercoast.se
subsurfers.se
concreatures.com
newlineskateparks.com