Gör det själv

Året är 2014 och Sverige upplever sin fetaste betongboom någonsin. Skateparker ploppar upp i princip överallt och landets brädburna lever i lyx. Så har det dock inte alltid varit. Strax efter millenieskiftet fanns det inte ens en enda betongpark i skatemeckat Malmö och till slut blev suget efter att skata pool och transitions för stort. Pontus Alv, som skulle komma att bli en av de stora pionjärerna inom scenen, började bygga på Savanna Side och resten är historia. Här berättar Pontus om hur den svenska DIY-trenden startade och vad man bör tänka på när man bygger egna skatespots.

Hur och när startade DIY-trenden i Malmö.
– Det började ganska exakt 2002 med ett ställe som hette Savanna Side. Vi började med att testa och bygga en quarter pipe och sen utvecklades det till vårt första fullbordade skatespot. 

Hur kommer det sig att man började bygga eget?
– 2002 fanns det ingen betongpark i Malmö. Jag och mina vänner var ute och reste i världen och testade betongparker. Det var ju en betongvåg som kom i och med Z-Boys-dokumentären. Det blev liksom ett sug efter att skata pool och transitions. Med det kom också tanken om möjligheten att bygga någonting eget och experimentera med betong som material. Det är ju som att bygga sin egna lilla värld. 

"Man måste ha tålamod, passion och låta betongen göra jobbet."

Vad tycker du är viktigt att tänka på inför ett projekt?
– Man får ju först hitta en lämplig plats för ett projekt. Det är egentligen A och O. Det bör var en plats som är övergiven och så ska man ha lite kunskap om stället. Till exempel om kommunen ska bygga något på platsen eller om marken är privatägd. Men om marken har stått öde i 25 år är det ju i princip fritt fram, även om du kanske inte får tillstånd… Sen är det bra om stället ändå är relativt lättillgängligt så man kan köra in med betong, sand och vatten. 

Brukar det bli problem med kommunen när ni ockuperar mark?
– Ja, alltså vi har ju byggt på rätt många ställen i Malmö och ofta rivs våra spots eftersom marken är privatägd och ägaren inte vill ha det på sin mark, eller så rivs det av staden eftersom de ska använda området. Det klassiska spotet ”Savannen” revs ju 2004 eftersom stället där det var byggt på utvecklades till någon slags hemlös stad. Då var kommunen tvungna att sanera marken eftersom det spårade ur. Så risken att det man skapar försvinner finns alltid där. Det är ju inte en officiell skatepark liksom. Men att man inte vet om man får ha ett spot i 1 månad eller fem år är lite spänningen och tjusningen i det hela. 

Förutom det, vad skulle du säga är största skillnaden mellan ett DIY-spot och en offentlig betongpark?
– Geografiskt är DIY-spoten lagda på mer unika ställen, där det är lite övergivet och avlägset. Annars är ju processen väldigt annorlunda. Man startar att bygga ett hörn och sen skatar man det ett tag och efter en tid kanske man bestämmer sig för att utöka det hela. Sen är ju inte kvalitén i jättesmootha betonglandskap där allt är perfekt, utan det är ofta gjort med tillgängligt material vilket gör att ytan blir skrovlig och o-smooth. Och det är ju verkligen inte en negativ grej, utan det finns en charm i att det stökigt och lite rough. 

– Förutom det är det ju inte så att man kommer till ett spot med hela familjen på lördagen och spenderar hela dagen på plats med picknick, inlines och longboard. Utan de som hänger vid spotet är de som byggt det. Ens egna turf skulle man kunna säga.

"Att man inte vet om man får ha ett spot i 1 månad eller fem år är lite spänningen och tjusningen i det hela." 

Skulle du säga DIY-spots är viktigt arenor för skatekulturen?
– Arenor är väl lite att ta i. Det är en kreativ sak som ger utrymme för att bygga, utrycka sig och skapa något tillsammans med sina polare. Men det är ju ytterligare ett instrument som tillför någonting spännande till kulturen och scenen. Vi har ju haft många exempel i USA där det byggts stora DIY-projekt och jag tycker att det är kul att den typen skateparker existerar. Det bidrar med ytterligare idéer och ger chans att bygga lite mer experimentellt och vilt. I förlängningen blir ju de officiella betongparkerna mer intressanta. Kort och gott är det ett kreativt uttryck som inspirerar hela skatekulturen. 

Vad skulle du ge för tips för folk som är sugna på att gör egna DIY-projekt?
– Som sagt är det viktigt att välja platsen du ska bygga på med omsorg. Sen är det bra att börja med någonting smått. Typ en curb eller liknande så att man lär sig grunden i hur betong, sand och cement funkar som material och hur man blandar det. Man kan även kolla in mina filmer för att få inspiration. Men som sagt, börja enkelt och utveckla ditt spot, sakta men säkert i takt med hur duktigt du blir på att jobba med materialen. Man lär sig otroligt mycket av sina misstag, så det är bara testa sig fram. Med tiden lär man sig blanda betong, jobba med verktyg och shapa bättre. Sen bör tilläggas att det stora grundläggande misstaget som folk gör är att de blandar om betongen och börjar shapa med stålverktyg på en gång. Det ska man aldrig göra, utan man ska alltid arbeta med träverktyg och låta stålverktygen vara tills betongen har härdat. Man måste ha tålamod, passion och låta betongen göra jobbet. 

Bygg din egen quarter pipe

Nu när du fått en lite bättre inblick i scenen förstår vi dig helt och hållet om du är peppad på att dra ut och bygga ditt egna skatespot. Men innan du börjar blanda din första sats betong kan det vara bra att gå Stefan ”Steven” Jonssons snabba DIY-skola. En riktigt nyttig lektion för alla betongfrälsta där ute!

Hur blandar man betong?
– För att blanda betong använder man cement, vatten och sand eller grus. Man blandar två tredjedelar sand med en tredjedel cement. Sen häller man på vatten tills man får en krämig smet. Och den här smeten måste ju hålla ihop och vara stabil, samtidigt som den är elastisk. Den får alltså inte vara så hård så att den spricker isär, men inte heller vara rinnande. Sen beror det på vad man har tillgång till för utrustning, men det går i princip bra att blanda den här smeten med spade mitt på backen. Annars funkar en skottkärra utmärkt.

Vilka verktyg behövs?

• Spade för att blanda cement och lägga upp grus att gjuta mot.
• Rivbräda i trä som man river ihop betongen med
• Glättningsstål som man kan göra ytan hård och slät med

Hur går man tillväga när man bygger en quarter pipe?

• Börja med att skära ut en radiemall i den radie man vill ha på böjen så att man kan ha någonting att forma gruset efter. Sedan skyfflar man upp grus så att det följer radiemallen ganska bra.
  
  
• Efter det armerar man grushögen med ett tunt armeringsnät (finns att köpa i vanlig bygghandel) som är ett par millimeter tjockt. Det gör att man kan böja det för hand till sin önskade radie. 
  
  
• Sen fäster man upp radiemallen med trä- eller järnpinnar så att det sitter på plats. Och efter det är det bara att börja lägga i betong. Jobba med träredskap och dra av ytan så att betongen följer din radiemall. Då får du en bra böj. 
  
  
• Till sist river man upp betongen med träverktyg och väntar till betongen härdat så pass mycket att man inte ändrar formen när man drar över ytan med stål. Nu ska betongen vara hård, men ändå släppa ut kräm när man drar sitt glättningsstål över det. För att öka ”krämandet”; duscha ytan försiktigt med vatten. Upprepa två till tre gånger.
  
  
• Torktiden beror på hur varmt det är i luften, vad det är för luftfuktighet och om ditt spot ligger i sol eller skugga. Men det är bra att avsätta en hel dag så att man har tid för eventuella korrigeringar.

OBS.
Något man ska tänka på är att inte bygga för stor yta på en gång. Det är bättre att börja smått och sedan öka när man känner sig bekväm. Och att jobba med betong är oftast tyngre än vad man tror och bli inte förvånad om det går åt fler liter än vad du först hade tänkt dig.